Insändare
Östras matköer
Onsdagar klockan 11:30, äntligen dags för lunch. Efter att ha börjat klockan 8:30 på morgonen vill man inget hellre än att få njuta av kökets ljuvliga Flygande Jacob. Så man tar trappan ner till matsalen.
Det är då besvikelsen infinner sig. Köerna är lika långa som sjukvårdsköerna. Detta skulle vara okej om det bara var de i kön som skulle ta mat. Problemet, likt i vården, är att kön aldrig tycks minska. Vänder man bort blicken i några sekunder har det tillkommit fyra elever framför en.
När man väl äntligen får ta sin mat återstår bara en kvart av lunchrasten. En kvart tillräckligt för att äta, men att hitta en sittplats? Som att hitta en nål i en höstack, omöjligt. Här står du nu, med en tallrik Flygande Jacob i handen, en kvart kvar och inga lediga bord i sikte.
Inte nog med allt detta köket gör ingenting för att lösa problemet, förutom att sätta upp skyltar som varnar för köbildning. Som om vi inte redan ser det med egna ögon.
Så snälla träng er inte, och ni som kan: ät lunch lite senare!
